Crazy crazy

Det som skulle bli det super trakiga white party i SF, blev faktiskt riktigt roligt. Men en hel crazy kvall som borjade med vita jeans och slutade med en forsvunnen mobil...

Efter att jag och Linda panikshoppat i Hillsdale och jag alldeles for stressad faktiskt hittat nagot vitt att ta pa mig som var battre en min super fula klanning. Sa gick vi super stressade tillbaka till mitt hus, eller jag kanske ska saga att jag gick och Linda klagade. Hon har blivit lite for amerikansk, har ar namligen en biltur pa 15 min en riktigt lang biltur allt over 5 minuter ar langt. Och en timmes resa ska vi ju inte ens borja ta upp hur oandlig den ar for amerikaner. Sager man att man har pendlat till jobbet i Sverige 45 minuter varje morgon sa far dom inte riktigt in orden, dom fattar liksom inte vad det ar man sager.

Hur som helst sa tar det ca en halvtimme att ga fran Hillsdale till mig, eller det tog en halvtimme till Hillsdale nar jag gick sjalv. Med Linda tog det en timme. Efter ett tag lackade jag ur och borjade bara hennes jatte bag men jag vet inte om det okade hennes fart nagot egentligen ? Segare manniska far man leta efter...

Val hemma sa hor och hapna slutade det med att jag stod i ett par vita jeas med en top till. Jag som inte anvant ett par jeans pa jag vet inte hur lange, minst ett halvar iaf, var ju inte sa dar supernojd. Sen hade jag alldeles for hoga klackar och det sista jag kande for var att festa. Men till slut kom vi ivag... Det vill saga efter att vi en "ganska" lang stund kampat med Lindas klanning. Hur det slutade tanker jag inte ens ga in pa.

Melissa fragade om hon skulle ta och skjutsa oss till bussen, Linda sager nej. Sa typiskt svenskt. Vi vill ha skjuts men vill inte vara till besvar samma sak nar vi lanade Melissas smink. Det sista Linda gor nar bordet framfor henne ar full med smink som Melissa tagit fram till oss ar att fraga om hon verkligen kan lana det har om det ar okej. Nej Linda det ar inte okej hon har bara tagit fram allt anda. Sa himla svenskt att alltid vara sa himla forsynt och fraga tusen ganger om det verkligen ar sakert. Sa det inte ar till besvar... Men jag ska inte gnalla ar likadan sjalv.

Taget gick tyvarr inte forren vid nio sa vi gick till Jack in the box, nya favorit stallet. Och kopte oregon shake och hamburgare. Sa gott! Vad behover man mer i livet an Jack in the box ?

Val framme i SF tog vi taxi till Jeffs kompis lagenhet dar vi skulle sova. Pa taget dit motte vi Ida och Sofia. Jeffs kompis hette Michel och var sjalv ganska sa full men super trevlig. Varldens finaste lagenhet! Varfor ar rika alltid kompis med rika ? och varfor ar alla i en slakt rik om en ar det. Lite konstigt tycker jag iaf...

Val inne pa stallet sag vi till varan besvikelse att det var litet och alldeles for mycket snack om "white party" an vad det i verkligheten var. Dessutom var det inte direkt bara skandinavier dar. Vilket kanske var ganska bra eftersom dom ar sa snala medan amerikaner alltid bjuder pa allting, det slar aldrig fel.

Linda och jag hade riktigt roligt, utekvallen blandades med skandinavier, gratis drinkar och jag som tydligen ska ha fodelsedags party med en framling... hm, ja kvallen var grymt rolig.

Sen fick vi ta hand om en alldels for full person och en totalt as packad. Pa nagot vis lyckades vi fa tag pa en taxi, hjalpa en person att spy, nastan ringt efter ambulans och hindrat mycket som kunnat sluta illa.

Daremot sa forsvann min mobil sparlost. Jag gav mobilen till Linda som i sin tur gav den till nagon kille som skulle ringa taxi at oss. Den har killen borjar tyvarr stor braka med nagon som jobbar pa klubben, medan jag forsoker halla en viss person vid medvetande. Linda forsoker ta tillbaka mobilen medan jag forsoker ga emellan braket. Det slutar bra som tur ar, killen blir galen gar darifran medan han skriker och kastar nagot efter sig. Linda far mobilen som hon sedan ger till mig. Sen forsvann den nagonstans nar jag och Linda forsokte fa in personer i taxin och alla saker. Till raga pa allt borjar taxin aka nar jag har ena foten pa marken. Jag ramlar omkull men hinner fanga upp den tappade skon innan vi gar mot en avslutning ? av kvallen...

Mobilen ar fortfarande borta och jag kanner mig som en strandsatt enstoring. Mobilen ar mitt liv och jag haller pa att bli galen. Ar sa sjukt beroende, men vem ar inte det ? Internet beroende kan inte ens gemforas nar det kommer till telefonen, Maste skaffa ny nu... suck.

jaja det var en helgalen och helrolig kvall, med vita jeans, Man skulle kunna saga en helt vanlig natt i SF...

(Bilder kommer)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0