svenskar
Varfor ar vi svenskar sa himla otrevliga? Och forsok inte ens saga nagot annat for det ar vi faktiskt. Hur manga ganger har man inte gatt in i en affar och blivit bemott av nagon sur gammal karring. Och hur kommer det sig att det ar en oskriven regel att inte saga hej till varandra pa stan, det vill saga om man inte ar riktigt bra vanner. Jag vet inte hur manga ganger jag har gatt forbi nagon som man kanner igen lite grann, sagt ett glatt hej och sedan fatt tillbaka... Ja vada ?
Antingen tittar personen ner och latsas inte ens se att man ar dar och tydligen sa ar personen aven helt avstangd mot ljud.. Eller sa far man en konstig blick och ett osakert hej tillbaka. Eller sa ar det val en av dom fa gangerna som personen faktiskt sager hej pa riktigt och tittar pa en som att man faktiskt inte ar fran yttre rymden. Varfor ar det sa onaturligt att vara trevlig i Sverige. Varfor ar vi sa kalla mot varandra, beror det pa att vi ar uppvaxta med kall sno. Har kylan bosatt sig i vara kroppar eller ar vi bara sa fruktansvart sjalvupptagna att energin riktas innat istallet for utat...
Sen det dar ackligt svenska att aldrig erkanna att man ar bast for det ar att skryta, och hur manga ganger har man inte hort pa tv hur fruktansvart nojd nagon svensk var over den 544:e platsen i skidloppet. Okej jag erkanner jag overdrivde lite, men bara lite. Jag menar det var faktiskt 543 personer fore dig, men det var tydligen bra. Jo visst, och om du har en riktigt bra dag nasta tavling kanske du kan jobba dig upp till en 523: e plats... Lycka till!
Vi ar markliga vi svenskar fran allt detta till att vagra att ta sista kakan pa fatet kan jag helt klart erkanna att jag inte ar ett stort fan av den svenska attityden.
Jag borjar fundera pa dessa saker nar man moter sa himla trevliga personer fran bade Brasilien och Bolivia. Dom ger en kindpussar forsta gangen man traffats och Linda och jag var bada ganska forvanade efter att ha fatt hora "I love you" efter forsta telefonsamtalet. Ja vissa ar ju kanske en aning extrema at andra hallet istallet... ?
77 dagar i USA och 73 dagar i Californien. Sa vad har jag lart mig under denna tid som aupair, hm...
1. Jag ska aldrig skaffa barn, inte for att jag inte gillar mina vardungar. Jag alskar dom, 2 av dom iaf. Utan for att livet helt enkelt tar slut efter att man skaffat barn.
2. Galna bilforare.
3. Underbar mat
Idag ar det den 28 Januari, vilket betyder att om precis en manad fyller jag ar, Fragan ar om jag kommer fira den dagen har eller nagon annanstans... Det ar aven precis en manad kvar till Alex fyller 18, Grattis i forskott :) och forhoppningsvis till Jennie och Sandra far barn!
