I'm alive!

Igar kvall var det match igen. Och sjalvklart stannade jag inte hemma for Greys anatomy om det var nagon som trodde det. Hoppas att pappa inte fick en hjartattack iaf...

Efter att Melissa var tvungen att ringa och kolla om det blev nagon match, eftersom det regnade lite pa dagen. Och hon inte vagade tro pa mitt ord att man faktiskt spelar fotboll i regn ocksa. Sa var hon tvungen att fa detta bekraftat. David hamtade upp mig vid atta och matchen var pa samma stalle i Palo Alto som forra gangen. Sammanfattning av matchen ? finns val inte sa dar jatte mycket att saga, vi vann med 2-1 jag gjorde forsta malet och en seger ar alltid lika underbar. En sak kan jag saga iaf killar ar inte sa lite bollkara. Sen ar det lite svart med fotbollsspraket ofta kommer det ut ord pa nagon konstig svengelska nar jag ska prata pa planen. Alla har jatte roligt at detta och nu kallas jag the svede. Far jobba lite pa fotbollsspraket tror jag. Sen sa har David hittat ett damlag som jag troligtvis kan borja spela med i januari, har ingen aning om vad det ar for lag men det visar sig.

Idag har annars vart en hel konstig dag. Jag ska nog vara ganska glad att jag lever, eftersom jag var hur nara som helst att bli pakord idag. Var nog nagon millimeter bara. Jag hade precis lamnat av Rafe i skolan nar jag ar pa vag tillbaka. Jag ar pa vag over overgangsstallet nar det kommer en bil i varldens fart, denna bil ser jag absolut inte... vet inte vad jag gick och tankte pa som tog upp hela min uppmarksamhet. Bilen har ingen tanke pa att stanna eller sakta ner farten pa nagot vis. Helt plotsligt hor jag hur nagon skriker bakom mig. Sa jag vander mig om ser hur han pekar och skriker och sen hander alltid valdigt snabbt. Jag vrider pa huvudet hinner inte direkt uppfatta bilen. Nar jag kanner att nagon slanger sig fram tar tag i min arm och kastar ivag mig. Bilen tvarnitar och jag hann undan med nagon millimeter. Bilens bromsstracka daremot var lite for lang i den farten for att jag skulle ha gatt hel darifran. Jag ligger iaf helt plotsligt pa marken, raddad av en total framling. Och ser hur bilforaren kommer springande emot mig. helt skrackslagen. Skrikandes helt fortvivlad nagot om hurry, cellphone, sorry, sorry, sorry. Insag sen nar jag samlat mig lite att han hade pratat i mobilen haft riktigt brattom och inte direkt haft uppmarksamheten pa vagen framfor honom. Sen borjar han babbla hur snabbt som helst jatte upprord och ber mig flera ganger att jag inte ska stamma honom. Jag ar ganska skakad och far fram ett nej iaf. Da stirrar han bara pa mig. Och hinner knappt andas innan han ar pa vag bort mot bilen igen. Skrikandes tack mot mig. Satter sig i bilen igen, och tror ni inte han kor i vag med exakt samma fart om inte snabbare. detta far mig sjalvklart att tanka pa alla kompisar som miljontals ganger sagt at mig att jag inte bara kan ga ut mitt i vagen och lita pa att alla ska stanna. Alla som sagt att jag en dag kommer att bli overkord. vet ni vad, inte vart det idag iaf. Jag hade millimetern pa min sida.

Min konstiga dag slutade inte dar iaf. Efter att ha kort runt pa Jordan och Rafe i en tvillingvagn eftersom Rafe vagrade att ga. Pa stan i motvind och uppforsbackar kan jag saga att jag har fatt traning for hela livet. Nar jag kom hem var jag helt totalt slut. Som tur var slutade jag ocksa for dagen da. Fick extra mycket lon idag sa barnvagnsturen var helt klart vart det :)

pa kvallen skulle jag traffa Linda i Redwood city. Jag skulle ta taget som gick klockan sju. Tror ni jag fick brattom, sjalvklart! Varfor ska jag alltid ga i sista minuten ? Kom precis dit nar dom stangde bommarna och tagtutan borjade tjuta. Sa jag fick springa in pa perrongen. Snabbt rora fram pengarna i vaskan for att hinna kopa biljett i automaten. Sjalvklart stannar dessutom taget pa andra sidan. Sa jag far springa som en galning, hinner precis innan dorrarna stangs. Pustar ut tittar upp pa en vit lapp med en tagkarta. Inser att jag aker at fel hall. Bra Emelie, bra jobbat! Ar tvungen att ga av i Burlinggame for att ta ratt tag at ratt hall. Lattad pustar jag ut att att nasta tag gar redan om en kvart... trodde jag. Sjalvklart har jag tittat pa taget som gar at andra hallet, bra jobbat igen! Inser att nasta tag inte gar forren om en timme. Da ringer jag Melissa och ber henne kolla at mig sa att jag inte sett fel. Snall som hon ar kommer hon faktiskt och hamtar mig och skjutsar mig till Redwood city. Vilken lattnad, osaker pa om jag nagonsin kommit fram annars ? Och ja Elin du hade helt klart ratt, ingen aning om hur jag ska klara mig sjalv i USA i ett ar.

det sags att olika stater i USA ar som olika lander. Visste bara inte att olika stallen inom 20 minuters avstand ocksa var totalt olika. Nar jag gick runt i Redwood var det som att ha hamnat pa nagot helt annat stalle. Overallt vi tittade var det poliser och gang med superhang pa byxorna, stora halsband och keps. Som taget ur nagon gangster film. Dom var precis overralt. Som att vi hamnat i nagot bak kvarter.

taget tillbaka tog jag tio over elva. Och jag hamnade pa helt ratt tag med Lindas hjalp. Se jag klarar inte att aka sjalv helt enkelt... suck. Nar jag val ar framme pa San Mateos tagstation ar det ugefar en halvtimmes gangvag hem. Och nu tanker ni val att jag kom hem hur latt som helst... tank om. Forst gar jag sjalvklart vilse. Sa gar det nar jag ska gora nagot sjalv igen.

Hur som helst sa hamnar jag pa nagon okand mork gata. Men istallet for att vanda om direkt tanker jag sjalvklart att jag nog kan ga runt, sa slipper jag ga hela vagen tillbaka. Efter att jag gatt en stund ser jag hur en bil narmar sig bakom mig. Han kor valdigt sakta efter mig, obehagligt sakta. Och det ar da jag verkligen inser vilken totalt odslig och mork gata jag valt att ga pa. perfekt for brott, inga vittnen absolut ingenting. Da kor bilen plotsligt upp bredvid mig. Da ser jag att det ar en stor svart limousine med tonade rutor. En gubbe i kostym vevar ner rutan och fragor om jag har "far to walk" och om jag "need a ride". Forsta tanken som kommer upp. Ja jag har langt att ga! jag fryser, har ont i fotterna och vill garna ha skjuts hem. Svaret till gubben? Nej jag har inte langt "just around the corner" inte riktigt sant men anda... Han ler iaf mot mig och kor vidare. Jag pustar ut. 

Detta var da anda inte slut pa den har dagen. Plotsligt kommer namligen limousinen tillbaka. Och fragar an en gang om han inte far skjutsa hem mig. Nu a jag bara trott, vill hem och totalt bestamd att absolut inte kliva in i den dar limousinen. Sa jag ler bara mot honom svarar hur snallt som helst pa fragorna tills han antligen aker ivag... Denna gang kommer han inte tillbaka utan jag kommer tryggt hem igen. 

Sa denna dag holl jag pa att bli pakord, gick hem mitt i natten sjalv i morkret utan att bli varken valdtagen, mordad eller ranad. Hur gick det till ? Vad jag har fatt lara mig sa ar alla brottslingar i USA. Kanske dags for nagon att tanka om... 

Vad vi kan konstatera av denna dag ar att mitt lokalsinne inte ar det basta... Och forrvirring pa hog niva.


Kommentarer
Postat av: LIndaA

jösses emelie! Vilken dag! Men vem var denna främling? En snygg, trevlig man?;)

2007-12-09 @ 13:46:52
URL: http://alinda.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0