Extension
Here's the day you hoped would never come
Det har nu gatt 6 manader och 28 dagar sen jag stod pa arlanda och inte visste om jag skulle overleva flygresan eller inte. Det har gatt ca 5 manader sen jag var alldeles for nara att packa vaska och aka hem igen. Da jag inte hade den minsta aning vad jag egentligen gjorde har. Jag har hatat USA mer an nagot annat och klagat pa det mesta. Men om sanningen ska fram sa alskar jag det mer an jag nagonsin trodde att jag kunde. Jag alskar mitt liv har och det ar helt klart hemma.
Ni vet hur man absolut inte vill att vissa dagar ska komma, nar tiden gar alldeles for fort. Och det man fasar for latsas man att liksom inte existerar. Bara blundar glommer och gor nagot annat istallet. Det funkade hur bra som helst anda till cultural care bestamde sig for att skicka ett brev, som denna gang inte visade sig vara reklam skit. Istallet los ordet Extension program tillbaka pa mig. Och sanningen var ett faktum.
Allt fanns dar, alla miljoner anledningar varfor man ska stanna langre. Och att man ska borja tanka pa detta redan nu, kanna efter vad man verkligen vill gora och sedan bestamma sig.
Men sanningen ar den att jag behover inte tanka efter, jag behover inte fundera eller vela fram och tillbaka, jag behover inte disskutera vad jag egentligen vill. Det ar inte svart jag vet redan till 100 procent vad jag vill gora, utan att ens tveka. Det ar kanske konstigt hur saker jag ar. Men jag vet precis vad jag kallar hemma.
Jag alskar CA! jag alskar natt cafeerna i SF, jag alskar vattnet utmed GG bron och jag alskar stranden vid GG park, Jag alskar mackorna i Hillsdale och det finns inget i varlden som slar Jamba Juice smootihe. Jag alskar att vakna upp i mitt lilla rum och jag alskar nektarinerna. Jag alskar att ha alla kompisar sa nara och ha gang avstand till det mesta. Jag alskar att delar av CA ar som olika lander. Jag alskar att resa runt har och jag forstar till hundra procent varfor CA bor inte behover lamna detta for att ens resa till en annan delstat. Jag menar allt finns har! Jag alskar att kunna valja mellan hundra olika nattklubbar nar vi ska ga ut aven om vi alltid slutar pa samma stalle. Jag alskar att spela fotboll med mexicaner. Och jag ser faktiskt fram emot att borja plugga. Jag alskar solen och det finns inget som slar vagorna i San Diego. Jag kan halla pa hela dagen men jag tror det racker sa...
Som sagt var, jag vet vad jag vill och det finns inget som kan andra det.
Men pa exakt samma satt vet jag att jag aven kommer gora precis tvartemot vad jag egentligen vill...
Here's the day you hoped would never come
Det har nu gatt 6 manader och 28 dagar sen jag stod pa arlanda och inte visste om jag skulle overleva flygresan eller inte. Det har gatt ca 5 manader sen jag var alldeles for nara att packa vaska och aka hem igen. Da jag inte hade den minsta aning vad jag egentligen gjorde har. Jag har hatat USA mer an nagot annat och klagat pa det mesta. Men om sanningen ska fram sa alskar jag det mer an jag nagonsin trodde att jag kunde. Jag alskar mitt liv har och det ar helt klart hemma.
Ni vet hur man absolut inte vill att vissa dagar ska komma, nar tiden gar alldeles for fort. Och det man fasar for latsas man att liksom inte existerar. Bara blundar glommer och gor nagot annat istallet. Det funkade hur bra som helst anda till cultural care bestamde sig for att skicka ett brev, som denna gang inte visade sig vara reklam skit. Istallet los ordet Extension program tillbaka pa mig. Och sanningen var ett faktum.
Allt fanns dar, alla miljoner anledningar varfor man ska stanna langre. Och att man ska borja tanka pa detta redan nu, kanna efter vad man verkligen vill gora och sedan bestamma sig.
Men sanningen ar den att jag behover inte tanka efter, jag behover inte fundera eller vela fram och tillbaka, jag behover inte disskutera vad jag egentligen vill. Det ar inte svart jag vet redan till 100 procent vad jag vill gora, utan att ens tveka. Det ar kanske konstigt hur saker jag ar. Men jag vet precis vad jag kallar hemma.
Jag alskar CA! jag alskar natt cafeerna i SF, jag alskar vattnet utmed GG bron och jag alskar stranden vid GG park, Jag alskar mackorna i Hillsdale och det finns inget i varlden som slar Jamba Juice smootihe. Jag alskar att vakna upp i mitt lilla rum och jag alskar nektarinerna. Jag alskar att ha alla kompisar sa nara och ha gang avstand till det mesta. Jag alskar att delar av CA ar som olika lander. Jag alskar att resa runt har och jag forstar till hundra procent varfor CA bor inte behover lamna detta for att ens resa till en annan delstat. Jag menar allt finns har! Jag alskar att kunna valja mellan hundra olika nattklubbar nar vi ska ga ut aven om vi alltid slutar pa samma stalle. Jag alskar att spela fotboll med mexicaner. Och jag ser faktiskt fram emot att borja plugga. Jag alskar solen och det finns inget som slar vagorna i San Diego. Jag kan halla pa hela dagen men jag tror det racker sa...
Som sagt var, jag vet vad jag vill och det finns inget som kan andra det.
Men pa exakt samma satt vet jag att jag aven kommer gora precis tvartemot vad jag egentligen vill...
Here's the day you hoped would never come
Kommentarer
Postat av: Mona K
Jag kommer sakna dig Emelie, vill nog inte att du ska stanna längre. Men har du bestämt dig så har du :P
Ha det så kul!!
Postat av: Linda
Ja du måste komma hem!! ett år är jobbigt nog utan dig!
Postat av: Sandra i Minneapolis
Jag fick kuvertet med extensioninfo för någon dag sedan. Jag hade bestämt mig för att inte stanna, men visst började tankarna flöda när jag fick det där brevet, men än så länge har jag inte ändrat mitt beslut.
Postat av: Den andra, och mycket vettigare Linda
Emelie borde gora det hon sjalv kanner att hon vill gora, vilket utan tvivel ar att stanna. Darfor borde de som bryr sig om henne STODJA hennes onskan istallet for att dra henne at norrkopingshallet.
JAG ar iallafall en som BRYR sig, era egoistiska as!!
Trackback
